Issue No. 12 (Dec. 2024) of the VHC Newsletter

The VHC Blog

This blog is meant as a discussion forum for participants in the Y-DNA project the Värmland-Hedmark Cluster. The blog will also be used to post news and general information about the project, as a complement to the newsletter that comes out now and then.

The oil painting pictured on the left is from 1924 and shows the ferry across the river Klarälven in Ransäter, Värmland. The artist is Gumme Åkermark (1847-1927). Source: Värmlands Museum (public domain mark 1.0).

Issue No. 12 (Dec. 2024) of the VHC Newsletter

1/4/2025

4 Comments

The December 2024 issue (No. 12) of the Värmland-Hedmark Cluster newsletter has now been published. See here: www.johanlagerlof.com/uploads/2/9/8/4/29840707/vhc-newsletter-dec-2024-v1-reduced.pdf

4 Comments

Åsa Qvarnström

1/9/2025 07:02:14 am

Hej Johan,
Det här var intressant, men inte helt lätt att förstå. De ungefärliga årtal som står vid de okända förfäderna -- är det en median av de årtal som nämns längst upp till vänster för A1-11? Bokstavs- och sifferkombinationerna längst upp till höger -- är det mutationer som har skett under de tidsspann som nämns i första rutan?

Du har säkert kontakt med t.ex. Värmlands museum om samarbete eller att få data från dna-undersökningar. Det skulle vara intressant med både dna- och strontiumisotopanalys av gravfynd från medeltida kyrkogårdar både för att hitta eventuella förfäder till en massa folk och se hur de rört sig i livet och om de t.ex. köpte ylletextilier långväga ifrån eller om ullen kom från får som betade i närheten.

Fotot på Ada finns även på Wermlandsbilder. Där kan man se att det är taget av en fotograf i Stockholm. Om man förstorar och zoomar in på ärmen ser man att tyget är smårutigt; ränder som bildar rutor. Livet knäpps med hyskor och hakar. Man skymtar fodret. Dekorationerna tror jag är av maskinspets. Jag tror Ada bar en kjol i promenadlängd dekorerad med samma maskinspets över en elliptisk krinolin (vidare bak) och två underkjolar; en under krinolinen om denna skulle blåsa upp och en över för att släta ut sillhuetten över krinolinen. Kanske ägde hon också ett kortärmat och urringat liv i samma stil för aftonbruk.

Johan Lagerlöf

1/10/2025 08:31:29 am

Hej Åsa,

Tack för informationen om Ada och hennes klädsel. Jag valde den bilden att ha på omslaget inte så mycket för att Ada är särskilt relevant för projektet, utan för att bilden är så fin. Hennes kläder bidrar till det.

Jag hade bråttom när jag sammanställde nyhetsbrevet, så jag hann inte få med så mycket information om Ada. Men jag kommer vagt ihåg att jag har sett information om att hon skulle ha varit 17 år när bilden togs, vilket inte låter orimligt (hon ser ju ung ut på bilden). Jag vill minnas att jag också har sett en annan bild av henne cirkulera (kanske på Svenskt porträttarkiv). Där var hon lite äldre – åtminstone i tjugoårsåldern – och hon är tillsammans med ett litet barn. Jag hann dock inte hitta denna bild i samband med att jag skrev nyhetsbrevet (jag hade tänkt ta med den bilden också). Men jag är inte helt säker på att jag minns rätt – kanske att jag blandat ihop saker och ting.

De senaste ca 15 åren har det publiceras en hel del vetenskapliga artiklar (av arkeologer, genetiker och andra) med undersökningar av gamla skelett, och där man både undersökt DNA och strontiumisotoper. Kvaliteten på det DNA som man kan få fram är inte alltid den bästa, men ofta kan forskarna hitta någorlunda exakta haplogrupper, till exempel. Hittills är det dock inget skelett bland de som undersökts som tillhör vår smala del av haploträdet. Det skulle om det hände förstås vara väldigt intressant, precis som du skriver.

Om årtalen och de andra sakerna du undrade över: Det låter som om du ändå har förstått det ganska väl. De ungefärliga årtalen som vid de okända förfäderna är inte nödvändigtvis medianen, men det är ett årtal inom intervallet som visas i rutan uppe till vänster. Det specifika årtalet är en punktskattning, och intervallet är en ”felmarginal”. Tänk på en vanlig väljarundersökning. Resultatet från en sådan kanske säger att 10% av de tillfrågade sa att de skulle rösta på C, men givet den statistiska osäkerheten bedömer man att det sanna procenttalet ligger i intervallet 8-12 (felmarginalen).

Ja, bokstavs- och sifferkombinationerna längst upp till höger är beteckningar på mutationer (med ett annat ord: ”SNP:er”). De uppstår slumpmässigt då och då, och det är de som dels hjälper oss förstå hur strukturen på trädet måste se ut, dels gör det möjligt att göra åtminstone väldigt grova ålderuppskattningar. Som du ser i trädet står det till exempel ”FT146431” intill anfader A5. Mutationen med den beteckningen hade A5 hunnit få, och alla hans ättlingar längs raka manslinjer har den mutationen. Men anfadern A1, som befinner sig uppströms om A5, hade inte mutationen FT146431. Så den har uppstått någonstans mellan A1 och A5.

Det var ett litet kort försök att förklara idén. Tack för intresset!

Åsa Qvarnström

1/11/2025 04:01:16 am

Tack för förklaringen! Så det är alltså inte från arkeologiskt DNA man fått fram anfäderna utan man har uppskattat utifrån skedda mutationer när de bör ha levt ungefär. Har jag förstått det rätt?

Det kan ju vara vanskligt som utomstående att initiera undersökningar. Kanske om man har finansiering att det kan gå lite lättare. Jag kan tänka mig att många arkeologer och museimänniskor gärna skulle syssla med sådana detaljerade undersökningar, men det kanske inte alltid är vad museiledningar vill satsa sina knappa resurser på. Jag tycker det är synd dock. Hörde t.ex. på Återskapat att Amica Sundström som var textilantikvarie på Historiska museet i Stockholm inte fick skriva så detaljerade beskrivningar av gamla vävredskap som hon ville för då skulle inte alla förstå, men man behöver ju inte förstå allt från början. Jag hade t.ex. ingen aning om vad Haplogrupper var och nu har jag ett hum. Däremot visar Historiska nu en utställning med AI-genererade sepiafoton på 1600-talskvinnor som anklagades för att vara häxor som är totalt historiskt inkorrekta.

Fotot på Ada tror jag inte är från Svenskt Porträttarkiv. Jag gick igenom Lagerlöf och Sallberg. Ada och Elis hade tre döttrar; Ellen Matilda (*1868), Adèle Elisabeth Davida (*1870), och Carin Helga Adolfina (1879). Sorgligt nog dog Ellen när hon var 17 av Organiskt[nåt jag inte ser] lunginflammation och lungödem. Adèle gifte sig med en grosshandlare 1891 Det finns en bild på henne i Svenskt Porträttarkiv när hon fyllde 55 1925. Carin gifte sig med någon vid Kristiania (Oslo) garnisonstross.

Elis Sallberg satte upp Sveriges första fälttelegraftrupper 1871. Han vat också aktiv inom kommunpolitiken i Stockholm.

Åsa Qvarnström

1/11/2025 04:38:52 am

Jag menar alltså at fotot på Ada och barnet (om det nu var de) inte verkar vara från Svenskt Porträttarkiv. Förhoppningsvis hittar du det.

Carin gifte sig 1899. Hennes läsning av Katekesen var god till skillnad från resten av familjen vars läsning var berömlig.

Tack för inspirationen att ta reda på mer om Ada och om det medeltida Värmland! Jag läste lite medeltidsbrev och var också inne på arkivet i Seine-Maritime. Jag såg att det var diskussion om normandiska anfäder tidigare och tänkte att det är troligare att det finns väldigt gamla dokument i Normandie, även om en direkt koppling till Värmland skulle vara en väldig tur att hitta.

The VHC Blog

Issue No. 12 (Dec. 2024) of the VHC Newsletter

Leave a Reply.

Johan N. M. Lagerlöf

Archives

Categories